Islandshästen är en av Sveriges mest populära raser för både fritidsridning och tävling. Bakom populariteten ligger en egen kultur, en egen förbundsstruktur och — inte minst — gångarter som skiljer den från alla andra hästar. Det är rasen där ryttare kan glida fram i tölt utan att studsa, sitta säkert på en robust häst utan att vara stor själv och tävla i klasser som inte finns i någon annan disciplin.

Rasen har fötts upp på Island sedan vikingatiden och började importeras till Sverige i större skala under andra halvan av 1900-talet. Idag finns en utbyggd infrastruktur med ridskolor, klubbar, avelsföreningar och tävlingsverksamhet från lokal till nationell nivå.

Det här är genomgången av rasen, gångarterna, organisationen och vad du behöver veta för att komma igång.

Rasen kort

Islandshästen är liten men kraftig. Mankhöjden ligger typiskt på 130–145 cm, och trots storleken kallas den häst, inte ponny — så omtalas rasen både av sina egna föreningar och i vardagligt tal.

Några karaktärsdrag att känna till:

  • Robust byggnad — kort rygg, kraftig ryggmuskulatur, tjock päls som klarar svenskt vinterklimat utan täcke. Islandshästar är å andra sidan extra känsliga för sommareksem — en allergisk överkänslighet mot svidknottens saliv som ofta kräver eksemtäcke sommartid. Hästar som importerats från Island är särskilt utsatta, eftersom svidknotten där inte förekommer på samma sätt.
  • Långlivad — en livslängd på 25–30 år är inte ovanlig, och många hästar är i aktivt arbete långt upp i åldrarna.
  • Sen mognad — ridarbete börjar oftast först vid 4–5 års ålder, och många hästar utvecklas kroppsligt först vid 6–7 år.
  • Färgrikedom — islandshästen finns i nästan alla färger som förekommer hos häst. Isländska färgnamn används fortfarande flitigt i avelssammanhang.
  • Bärig och stark — kan bära vuxna ryttare trots sin storlek.

En viktig sak för genetiken: Island tillåter inte import av hästar, och en häst som har lämnat ön får aldrig komma tillbaka. Det gäller oavsett hur länge hästen varit borta. Effekten är att hästpopulationen på Island har varit isolerad under mycket lång tid — en anledning till att rasen är så enhetlig i typ.

Gångarterna — kärnan i rasen

Det som gör islandshästen unik är gångarterna. Utöver skritt, trav och galopp har de flesta islandshästar även tölt, och vissa dessutom flygande pass. En viktig genetisk faktor bakom gångartsförmågan är en mutation i genen DMRT3.

Skritt, trav och galopp

Grunderna är desamma som hos alla hästar. Skritten är en fyrtaktig gångart, traven tvåtaktig med diagonala benpar och galoppen tretaktig.

Tölt

Tölt är den gångart de flesta tänker på när de hör talas om islandshästen. Det är en fyrtaktig gångart där hästen alltid har minst en hov i marken, till skillnad från trav och galopp där hästen har svävmoment. Resultatet är en påfallande slät ridkänsla — ingen studs, ingen sättning i sadeln, bara framåtdrift.

Tölt kan ridas i mycket varierande tempo: från sakta promenadtempo upp till snabbtölt som i tempo motsvarar en normal galopp. En välriden töltande häst är en av ridsportens bekvämaste upplevelser, men det förutsätter både att hästen är rätt utbildad och att ryttaren har lärt sig teknik för att hitta gångarten och hålla den ren.

Pass (flygande pass)

Den femte gångarten är flygande pass, en mycket snabb tvåtaktig gångart där benen på samma sida rör sig tillsammans (se även passgång i ordboken). Flygande pass rids i högt tempo över korta sträckor och används tävlingsmässigt i särskilda passgrenar — inte i vanlig fritidsridning. Grundkravet är att hästen redan har övriga gångarter på plats.

Fyra- eller femgångare

Alla islandshästar har inte alla fem gångarter. Man skiljer på:

  • Fyrgångare — har skritt, trav, galopp och tölt. Det räcker för i stort sett all fritidsridning och för många tävlingsklasser.
  • Femgångare — har även flygande pass. Eftertraktade i vissa tävlingsgrenar, och priset blir därefter.

Svenska Islandshästförbundet (SIF)

Svenska Islandshästförbundet (SIF) bildades 1975 och är rasens samlande organisation i Sverige. SIF är ett eget specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet — alltså inte en del av Svenska Ridsportförbundet — och ingår i den internationella islandshästfederationen FEIF. Förbundet samlar ett 70-tal föreningar med omkring 8 000 medlemmar.

SIF arbetar bland annat med:

  • Avel — avelsverksamheten för islandshäst i Sverige.
  • WorldFengur — den internationella islandshästdatabasen där registrerade islandshästar finns med oavsett land. Här hittar du härstamning, avelsbedömningar och tävlingsresultat.
  • Utbildning för ryttare, tränare och domare, anpassad för islandshästens gångarter.
  • Tävling — regler, tävlingskalender och mästerskap.
  • Landslagsverksamhet och representation vid internationella mästerskap.

Under SIF finns lokala islandshästföreningar som arrangerar träningar, tävlingar och medlemsaktiviteter.

Utbildning för dig som ryttare

Introduktion

De flesta börjar på en ridskola med islandshästar. De är färre än de klassiska ridskolorna, men det finns verksamhet i alla storstadsområden och spritt över landet i övrigt. SIF har en förteckning över sina föreningar på webbplatsen, och våra tips om hur du väljer ridskola gäller även här. För vuxna nybörjare är islandshästen ofta en bra ingång — rasens lugn och storlek gör att många känner sig trygga snabbare än på en stor varmblodshäst.

En provlektion tar oftast omkring en timme och läggs på grunderna: sits, tygelhållning och de tre grundgångarterna. Tölten kommer i regel först när du hittat balansen — försök att jaga tölten för tidigt gör oftast mer skada än nytta.

Utbildning steg för steg

SIF och dess föreningar erbjuder utbildningar för ryttare på olika nivåer, med både teori (rasen, gångarter, skötsel, säkerhet) och praktisk ridning. De är en bra väg för dig som vill utvecklas systematiskt eller sikta mot tävling.

Att lära sig rida tölt

Tölt är inte en gångart du bara “kliver upp och rider”. Att bli säker i tölt kräver särskild ridteknik — sittning, tygelbalans och timing skiljer sig från både trav och galopp. Att gå från nybörjare till en ryttare som säkert kan hitta och hålla tölten i olika tempon tar vanligen ett till tre år av regelbunden ridning, ofta med hjälp av tränare.

Tävling — grenarna

Islandshästsporten har gemensamma internationella regler genom FEIF, och samma grenar rids i Sverige som utomlands. Grundkategorierna:

Sportgrenar

  • Fyrgång — kombinerade grenar i skritt, trav, galopp och tölt.
  • Femgång — samma plus flygande pass.
  • Töltgrenar — rena töltklasser med bedömning av takt, form och tempo.
  • Passgrenar — tidtagna passlopp och passprov.

Grenarna finns på flera nivåer, från klasser för nya ekipage upp till elitklasser. T1 är till exempel den mest krävande töltklassen.

Gæðingakeppni

Gæðingakeppni är en traditionell isländsk tävlingsform som blir allt vanligare i Sverige. Målet är att utse den bästa ridhästen, gæðingur, och bedömningen fokuserar på helhetsintrycket: samarbetsvilja, glädje, uttryck och energiska, lösgjorda gångarter.

Passlopp

Passlopp rids på rakbana, ungefär 100–250 meter, där ekipaget mäts på tid. En snabb islandshäst i flygande pass håller ett mycket högt tempo på en sådan sträcka.

Övrigt

Det finns även tävlingsformer som Gæðingalist (ett eget program till musik), Smalí (praktiska arbetsmoment) och Lag-SM för ungdomar. Islandshästar förekommer också i trail, körning, dressyr, hoppning, working equitation och distansritt.

Tävlingskalender och regler finns hos SIF.

Så börjar du

  1. Hitta en ridskola med islandshästar. SIF:s föreningsförteckning är en bra utgångspunkt.
  2. Boka en provlektion. Räkna med att du behöver anpassa dig även om du har erfarenhet av andra raser — sittningen och tygelhållningen skiljer sig.
  3. Överväg medlemskap i en lokal islandshästförening. Föreningarna arrangerar träningar, clinics och kortare kurser.
  4. Gå utbildningar i den takt du hinner. Det är ett bra sätt att strukturera utvecklingen.
  5. Efter några år väljer en del att köpa egen häst. En välriden islandshäst kostar 2026 ofta i storleksordningen 30 000–80 000 kr, men prisspannet är brett i båda riktningarna beroende på ålder, utbildning, gångarter och avel. Gå igenom vår checklista inför hästköp innan du bestämmer dig.

Ekonomi — grov orientering

Priserna nedan är storleksordning, inte prislistor. De varierar mellan region, klubb och år.

  • Ridskolelektion: 400–700 kr per gång.
  • Föreningsmedlemskap: varierar mellan föreningar; kontrollera avgiften hos den förening du vill gå med i.
  • Egen häst i inackordering: ungefär 3 000–8 000 kr per månad, beroende på ort, stallnivå och vad som ingår.
  • Egen sadel (islandssadel): varierar brett, både nytt och begagnat.

Utrustning, hovslagare, försäkring och veterinär tillkommer på ungefär samma nivå som för annan hästhållning. Uppskattningarna avser 2026 och förändras över tid.

Var i Sverige finns islandshästen starkast?

Rasen finns över hela landet, med föreningar från Skåne till Norrbotten.

SIF arrangerar svenska mästerskap. Internationellt är VM, som FEIF arrangerar vartannat år, och Landsmót på Island de stora höjdpunkterna. Svenska ryttare deltar regelbundet.

Skillnad mot att rida “vanlig” häst

Har du redan erfarenhet av klassisk ridning kommer mycket att kännas bekant — men flera detaljer skiljer sig och kräver omställning.

  • Sittningen är mer upprätt, med händerna något högre än i klassisk dressyr. Grundtanken är att sitta i balans över tyngdpunkten och att hålla lätt kontakt.
  • Vikthjälper spelar stor roll i islandshästridningen. Hästen är känslig för hur ryttaren fördelar sin vikt i sadeln, särskilt i tölt.
  • Utrustning: islandssadeln är byggd för islandshästens korta rygg och för att ryttaren ska kunna sitta i balans i tölt. Även tränsen ser ofta lite annorlunda ut, till exempel med isländsk nosgrimma.
  • Ridning i tölt kräver särskild balans — att sitta ren i tölt utan att störa gångarten är en färdighet som byggs upp över tid.

Många beskriver övergången som att rida en häst där man verkligen känner rörelserna. Islandshästen är liten nog att du märker minsta obalans, men stark nog att bära dig hela dagen.

Vanliga frågor

Kan man rida islandshäst som nybörjare? Ja. Många börjar direkt på islandshäst utan tidigare ridvana. Rasens lugn och storlek gör den ofta lättare att bygga trygghet på än en stor varmblodshäst.

Är tölt lätt att lära sig? Nej. Att hitta känslan är en sak, att hålla en ren tölt i olika tempon är en helt annan. Räkna med ett till tre år innan du är säker i gångarten.

Varför får hästar inte föras in till Island? För att skydda hästarna på Island från smittsamma sjukdomar som inte finns där. En häst som har lämnat ön kan ha kommit i kontakt med smittämnen som Island saknar, och därför får den aldrig återvända.

Hur snabbt kan en islandshäst gå? I flygande pass håller de snabbaste hästarna ett tempo som är jämförbart med en snabb galopp, och i passlopp mäts tiden på hundradelar.

Vid vilken ålder kan man börja rida in en islandshäst? Traditionellt startar riktigt ridarbete först vid 4–5 års ålder — rasens sena mognad gör att tidigare inridning kan skada hästens utveckling. Vissa hästar behöver ännu längre tid innan de är kroppsligt redo för fullt arbete.

Är islandshästar dyrare än vanliga hästar? Inte som regel. Grundnivån för en välriden bruks- eller fritidshäst ligger 2026 kring 30 000–60 000 kr, men prisspannet är brett — enskilda utbildade avelshästar eller framstående femgångare kan kosta betydligt mer. Löpande kostnader (foder, hovslagare, inackordering) skiljer sig inte nämnvärt från annan häst.

Hur vanligt är sommareksem hos islandshästar? Vanligare än hos många andra raser. Hästar som fötts på Island är särskilt utsatta: de har inte exponerats för svidknott tidigare, och eksemet bryter ofta ut under andra eller tredje sommaren i Sverige. Många använder därför eksemtäcke redan från första säsongen, och vindskydd eller stall under perioder med mycket insekter. Kontrollera huden regelbundet under insektssäsongen.

Har vi missat något som borde stå med här? Har du en fråga om islandshästen eller SIF som inte besvarats — eller en regional detalj vi har fel om? Hör av dig till redaktionen, vi uppdaterar guiden när nya frågor kommer in eller när regelverket ändras.

Källor