Hovslagaryrket ser romantiskt ut utifrån. En hantverkare som kommer med sin bil, öppnar bakluckan, tänder essan, formar järn efter häst — och kör vidare. I verkligheten är det ett av de mest fysiskt slitsamma yrken som finns i Sverige, med långa dagar i förböjd position, ekonomisk otrygghet under uppbyggnadstiden och en marknad där bristen på hovslagare 2026 är så stor att kunder får vänta i månader.

Den här artikeln är för dig som funderar på yrket på riktigt — inte som drömscenario. Vi går igenom vad hovslagaren faktiskt gör, hur utbildningsvägen i Sverige ser ut, vad Jordbruksverkets godkännande innebär, ekonomin i praktiken, och de kritiska frågor du bör ha tänkt igenom innan du lägger tre år på att komma in i yrket.

Vad hovslagaren faktiskt gör

En vanlig missuppfattning är att hovslagare “sätter skor på hästar”. Det är en del av jobbet, men bara en del.

  • Verkning. All hovvård börjar med verkning — att skära ner och forma hoven så att belastningen fördelas rätt över benet. Verkning görs på alla hästar, oavsett om de går skodda eller barhovade, med intervall om ungefär 6–8 veckor.
  • Skoning. Att välja, forma och applicera skor efter hästens användning, exteriör och underlag. En islandshäst i terräng, en dressyrhäst på ridbana och en travhäst på bana behöver helt olika lösningar.
  • Korrigerande skoning. När hästens rörelsemönster, ställning eller hälsotillstånd kräver särskild lösning — exempelvis vid asymmetri, benställningsfel eller vid rehabilitering efter skada.
  • Ortopedisk skoning. Vid diagnos från veterinär — fång, hovledsinflammation, senskada, spatt, hovbrosk. Här samarbetar hovslagaren med veterinären och läser röntgenbilder.
  • Hälsobedömning. Hovslagaren ser hästens hovar var sjätte vecka i flera år — ofta oftare än veterinären. En kunnig hovslagare fångar tidiga tecken på fång, hovböld, sprickor, mugg och slitage i belastningsmönstret.
  • Rådgivning. Om underlag, användning, hovvård mellan besöken, val av strö och beslagets livslängd.

Yrket ligger i skärningen mellan hantverk, biomekanik och veterinärmedicin. Den som bara vill “arbeta med hästar” har trevligare vägar att gå. Den som vill arbeta med hovens funktion, mekanik och hälsa har hittat rätt.

Vår grundguide om hovvård beskriver vad hästägaren ska sköta mellan hovslagarens besök — och vad hovslagaren tar över.

Jordbruksverkets godkännande

Hovslageri räknas i Sverige till djurens hälso- och sjukvård, och reglerna finns i lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård med Jordbruksverkets föreskrifter. Den som vill kan ansöka hos Jordbruksverket om att bli godkänd hovslagare. Regleringen innebär tre saker som är viktiga att förstå:

  • “Godkänd hovslagare” är en skyddad titel. Bara den som fått Jordbruksverkets godkännande får kalla sig det. Godkända hovslagare tillhör djurhälsopersonalen, arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, är skyldiga att föra journal, står under länsstyrelsens tillsyn och kan prövas av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Godkännandet gäller tills vidare men kan återkallas.
  • Det går fortfarande att arbeta som hovslagare utan godkännande — ingen särskild utbildning krävs. Men då omfattas man av det så kallade behandlingsförbudet: man får till exempel inte behandla hästar som är sederade eller sövda (med undantag för att verka och sko en häst som fått lugnande), inte utföra operativa ingrepp och inte behandla djur som misstänks ha en smittsam sjukdom. Från och med den 1 september 2030 blir även titeln “hovslagare” skyddad, enligt Jordbruksverket; då får bara godkända hovslagare använda den.
  • Vägen till godkännande går via utbildning. Grundregeln är i dag en treårig hovslagarutbildning på yrkeshögskolenivå. Den som före den 1 september 2025 gått en äldre godkänd grundutbildning, avlagt gesällprov eller arbetat minst fem år på heltid kan komplettera med en tilläggsutbildning och ansöka om godkännande fram till den 31 augusti 2030.

En godkänd hovslagare får också, efter delegering från veterinär, arbeta med sövda hästar och tillverka sjukbeslag i samverkan med veterinären — det är i den ortopediska delen av yrket som skillnaden mellan godkänd och icke godkänd märks tydligast.

Viktigt: Hovslageri är fysiskt slitsamt på ett sätt som få andra yrken kommer i närheten av. Rygg, knän, axlar och underarmar belastas dagligen i böjd position under tung häst. Det här är inget yrke du bör gå in i om du inte tänker bygga upp och underhålla din fysik som en del av jobbet resten av yrkeslivet.

Utbildningsvägar i Sverige

Det finns i praktiken två huvudvägar in i yrket, plus en tidig start för den som är i gymnasieåldern.

Yrkeshögskoleutbildning till hovslagare

Den väg som i dag leder till Jordbruksverkets godkännande är en treårig yrkeshögskoleutbildning. Den ges av Biologiska Yrkeshögskolan (BYS) i Skara, som har en lång tradition av hovslagarutbildning, och av hästnäringens riksanläggningar Strömsholm, Flyinge och Wången i samarbete. Utbildningarna är avgiftsfria och berättigar till studiemedel, och en stor del av tiden är lärande i arbete (LIA) hos handledande hovslagare runt om i landet. Innehållet styrs av vad Jordbruksverket kräver för godkännande: anatomi och biomekanik, verkning och skoning, beslags- och materiallära, sjukdomslära med fokus på hovsjukdomar, djurskydd, författningskunskap, smittskydd, ergonomi och företagande.

Antagningen är konkurrensutsatt. Sökande med tidigare erfarenhet — smedjearbete, mekanikeryrke, ridning eller hästskötsel — står sig ofta starkare i urvalet.

Tilläggsutbildning för yrkesverksamma

För den som redan arbetar som hovslagare utan godkännande finns under en övergångsperiod kortare tilläggsutbildningar och kompletterande kurser vid riksanläggningarna, som tillsammans med dokumenterad yrkeserfarenhet eller gesällbrev kan ligga till grund för en ansökan om godkännande. Möjligheten gäller enligt Jordbruksverket till och med den 31 augusti 2030.

Naturbruksprogrammet med hästinriktning

För den som är i gymnasieåldern finns möjligheten att gå naturbruksprogrammets hästinriktning, där vissa skolor erbjuder kurser i hovvård och smide. Det är en tidig start, men gymnasieutbildningen räcker inte till godkännande — det krävs yrkeshögskoleutbildning efter examen. Däremot ger den hästvana, kontakter och en bild av yrket som gör ansökan till hovslagarutbildningen starkare.

Den som är säker redan i tonåren har här en fördel: hen börjar bygga hantverkstiden tidigt, och kommer ut i yrkeslivet ung nog för att slitaget på kroppen blir hanterbart under en lång karriär.

Vad utbildningen innehåller

En hovslagarutbildning värd namnet täcker fem områden på djupet:

  • Anatomi. Hovens och benens uppbyggnad, ben, brosk, hovkapsel, sulan, strålen, hovbenet, hovledens position, kärl- och nervförsörjning.
  • Biomekanik. Hur hoven belastas i olika gångarter, hur balansen påverkar belastningen på senor och leder, vinkelrätt genom benet, hovbenets rotation vid felaktig verkning, principer bakom “rulla över”.
  • Verkning. Grundverkning, korrigerande verkning, verkning av unghästar, verkning inför tävling, avlastande verkning vid skada.
  • Smide och skoning. Kallsmide, varmsmide, val av skotyp (standardsko, sportsko, terrängsko, ortopedisk sko), form och passform, spikning, limning, plastbeslag, absorberande skor. Vår hovbeslag-jämförelse ställer standardsko, aluminium, plast, limbeslag och barhov mot varandra i kostnad, livslängd och användningsområde — bra utgångspunkt för samtalet med både kund och veterinär om varför du väljer det du väljer.
  • Ortopedi. Fång, hovledsinflammation, senskador, hovböld, sprickor, hovbroskförbening, benställningsfel. Vad hovslagaren gör själv, vad som kräver veterinär, hur man läser röntgen och samarbetar med veterinären.

Utöver det: kundhantering, kommunikation, journalföring, egenföretagande, djurskyddslagstiftning och grundläggande arbetsmiljöfrågor. Det sista är på papperet en liten del och i verkligheten avgörande för hur länge du håller i yrket.

Vår artikel om fång hos häst och guiden om sen- och ledsjukdomar beskriver de områden där hovslagare och veterinär arbetar sida vid sida.

Praktik — timmarna som gör hantverkaren

Ingen del av utbildningen är viktigare än den handledda praktiken. Många rutinerade i yrket menar att det tar flera år efter examen innan man börjar bli riktigt trygg med de svåra fallen.

Praktik hittas typiskt på fyra sätt:

  • Skolans LIA-perioder. Yrkeshögskoleutbildningarna lägger en stor del av tiden hos handledande hovslagare i landet.
  • Handledning hos etablerad hovslagare. Många hovslagare tar egna lärlingar eller anställer nyutbildade — antingen genom skolans nätverk eller genom personliga kontakter. Det är den historiskt vanligaste vägen och fortfarande den där man lär sig mest per timme.
  • Praktik på hästkliniker. Där ser man den svåra ortopedin på nära håll och lär sig läsa röntgen tillsammans med veterinär.
  • Arbete på uppfödningsgårdar och större stall. Där man arbetar med större volymer unghästar, verkning och grundskoning i mängd.

Under praktiken byggs det upp något som inte finns i klassrummet: den mentala bilden av variation. Ingen häst har symmetriska hovar. Ingen ägare har rimliga förväntningar hela tiden. Ingen dag ser ut som den planerade. Den handledda praktiken är där du lär dig att arbeta i verkligheten.

Godkännande, gesällbrev och andra meriter

Utöver Jordbruksverkets godkännande finns några meriter som är bra att känna till:

  • Godkänd hovslagare är den enda titeln med stöd i lag. Jordbruksverket publicerar en lista över godkända hovslagare, uppdelad efter län, som kunder kan söka i.
  • Gesällbrev i hovslageri via Sveriges Hantverksråd är ett traditionellt hantverksprov som fortfarande har tyngd i branschen, och som Jordbruksverket nämner som en av de äldre vägarna mot godkännande.
  • Branschorganisationen Svenska hovslagarföreningen samlar yrkesverksamma och arbetar med fortbildning och yrkesstandard.
  • Internationella examina, framför allt den brittiska Worshipful Company of Farriers nivåer, är den mest spridda internationella referensen och har avlagts av ett antal svenska hovslagare.

Ingen av meriterna utöver godkännandet är tvingande. Men marknaden premierar dokumenterad kompetens, och för många större stall och professionella ryttare är godkännande och referenser en förutsättning för att över huvud taget bli anlitad.

Egenföretagande eller anställd

Den överväldigande majoriteten av landets hovslagare är egenföretagare. Det är en del av yrkets själva form: kunderna finns på gårdar och stall utspridda över ett geografiskt område, arbetet sker i kundens miljö och tiden ute på vägen är en betydande del av arbetsdagen.

Anställning förekommer i huvudsak i tre miljöer:

  • Större tävlingsstall som har eget hovslageri för sina hästar.
  • Trav- och galoppanläggningar med egen bemanning.
  • Utbildningsanläggningar som riksanläggningarna och naturbruksgymnasierna, både som lärare och som skolans egen hovslagare.

Egenföretagandet innebär att du behöver hantera bokföring, moms, F-skatt, försäkring för verksamheten, eget pensionssparande, semesterplanering och sjukfrånvarorisk. Många hovslagare underskattar den administrativa bördan tills första deklarationen kommer. Räkna med att avsätta åtminstone en halv arbetsdag i veckan åt annat än själva hantverket.

Ekonomin — vad hovslagaren tjänar

Det finns ingen officiell lönestatistik för hovslagare, eftersom nästan alla är egenföretagare. Det som går att säga något om är priserna mot kund. Någon officiell prisstatistik finns inte heller, och priserna varierar med region, erfarenhet och specialisering. Följande är redaktionens riktvärden för 2026 att räkna på:

  • Verkning (utan beslag): 500–900 kr per häst.
  • Fullständig skoning fyra ben: 1 500–2 500 kr per omgång för standardsko. Ortopedisk skoning, limbeslag eller specialbeslag kan ligga betydligt högre.
  • Restid. Debiteras ofta per mil eller som fast avgift. Många hovslagare kör långt varje vecka.
  • Volym per dag: 6–8 hästar för en rutinerad hovslagare i normalt tempo. Vissa dagar färre om det är mycket ortopedi, någon dag fler vid rena verkningsdagar.

Som jämförelse från kundsidan räknar Agrias kartläggning av hästkostnader 2026 med 500–1 200 kronor i månaden för hovslagare till en ponny, vilket ligger i samma storleksordning som intervallen ovan vid besök var sjätte till åttonde vecka.

Ett räkneexempel: sex hästar om dagen, en blandning av verkning och skoning, fyra dagar i veckan på vägen och en dag för administration ger en bruttoomsättning i storleksordningen 900 000–1 500 000 kr per år. Det är inte lika mycket i nettolön — bilkostnader, verktyg, material, försäkringar, fortbildning, pensionsavsättning och egenavgifter tar en stor del, ofta hälften eller mer. Vad som blir kvar beror på kundstock, ruttplanering och hur många hästar kroppen klarar per vecka — det finns en tydlig fysisk gräns.

De första två åren är typiskt magrare. Du bygger kundstock, får inte betalt för restid till nya kunder och gör fler misstag som du får åtgärda gratis. Räkna med att din inkomst når “riktig lön” tidigast i år tre.

En arbetsdag i verkligheten

Klockan sex — bilen packas. Städ, ässja för varmsmide vid behov, ett antal förberedda skor i olika storlekar, raspar, hovknivar, tänger, sömmar, journalen.

Klockan sju — första kunden. Städet ställs på grusplanen, hästen leds fram av en försenad ägare, hunden i familjen är intresserad av verktygen. Du står böjd i tjugo minuter per ben, häver dig upp mellan varje ben för att inte förlora ryggen helt.

Klockan tio — andra gården. Regn har börjat. Hästen är nervös idag för att ny häst kommit till stallet. Ägaren är stressad över tidshållning och samtidigt över att det finns “en liten skavank i vänster bak”. Du gör bedömningen, förklarar, dokumenterar.

Klockan tretton — tredje och fjärde hästen på samma anläggning. Här hinner du äta en macka i bilen mellan hästarna.

Klockan sjutton — sjätte kunden ligger tio mil bort. Tröttheten sitter i knäna. Om du ska hinna hem till familj innan det är dags att sova är det tight redan.

Klockan tjugo — hemma. Verktygen ska rengöras, journalföring för dagens sex hästar, morgondagens rutt planeras. Vid tjugotvå är du i säng.

Det här är en normaldag, inte en dålig. Dåliga dagar innebär skador på hästen, kunder som betalar sent, bilhaveri på väg mellan gårdar, eller ägare som ifrågasätter din bedömning för att veterinären sagt något annat.

Skador och slitage

Hovslageri är ett av de fysiskt tyngsta hantverksyrkena, och belastningsskador är vanliga. Ergonomi och arbetsmiljö ingår därför i hovslagarutbildningen. De vanligaste besvären:

  • Rygg — ländrygg och bröstrygg, av att stå böjd över hoven.
  • Knän — meniskskador, ledslitage, patellarsmärta av att sitta på huk.
  • Axlar och nacke — av tunga verktyg i sträckt position.
  • Underarmar och handleder — av att hantera tänger, raspar och hammare hela dagar.
  • Fötter och tår — sparkskador och trampskador. Skyddsskor är en självklarhet men skyddar inte mot allt.

Utöver det kommer akutskador: sparkar, klämskador, brännskador vid varmsmide, skärskador. Nästan alla verksamma hovslagare kan berätta om ett brutet ben, en avsliten sena eller minst en sjukhusvistelse.

Det som skiljer en 30-årig och en 55-årig hovslagare är främst hur medvetet den senare arbetat med sin fysik. Styrketräning för ryggen, rörlighet för höfter, teknik för att spara knäna, rätt val av städ och verktyg — de som håller hela karriären har alla gjort det till en aktiv del av arbetslivet.

Utrustning — vad du köper in

En grundutrustning för en nyexaminerad hovslagare kostar en del pengar. Räkna med följande som startpaket:

  • Städ med stativ.
  • Hovknivar, hovtång, verktång och sömtång i flera storlekar.
  • Raspar — flera typer för olika arbete på hovkapseln.
  • Hammare för smide och för sömning, samt hovställ som avlastar ryggen.
  • Ässja — gasol- eller koleldad, för varmsmide.
  • Skoförråd i olika storlekar och modeller för de vanligaste hästtyperna i din region, plus sömmar och lim.
  • Journalföring — app eller pärm, kamera för dokumentation av hovarna.
  • Bil eller skåpbil anpassad för verksamheten, med förvaring för verktyg och gasflaskor och en förarstol som håller för långa dagar.
  • Skyddsutrustning — förkläde i läder, skyddsskor, skyddsglasögon, handskar, hörselskydd vid smide.

Startsumman för verktyg, ässja och ett första skoförråd ligger typiskt på 50 000–150 000 kr utöver bilen. Bilen är den enskilt största investeringen och behöver planeras för — en inredd skåpbil kostar begagnad från omkring 100 000 kr och ny betydligt mer.

Marknaden 2026 — efterfrågan är stor

Sverige har en stor hästpopulation — Jordbruksverkets senaste skattning, från 2016, landade på omkring 355 000 hästar — och alla behöver hovvård med några veckors intervall. Hovslagare i många delar av landet beskriver fulla kalendrar och väntetider för nya kunder, särskilt i glesbygd med långa avstånd.

  • Väntetider för nya kunder hos etablerade hovslagare är vanliga; i områden med få hovslagare kan de bli långa.
  • Regionala skillnader är tydliga. I delar av Norrland och i landsbygdsområden med långa avstånd går mycket av arbetsdagen till körning.
  • Nya regler om godkännande och skyddad titel kan påverka utbudet de kommande åren, när hovslagare utan godkännande väljer om de ska komplettera sin utbildning eller inte.
  • Pris och urval. En hovslagare med full kundstock kan i praktiken välja bort de mest krävande kunderna och rikta sig mot den del av marknaden som är mest betalningsvillig.

För dig som funderar på yrket betyder det två saker. Positivt: det finns kunder för den som är beredd att arbeta där behovet finns. Negativt: du kommer ha svårt att säga nej till fler kunder än du orkar med, och den fällan har fällt fler kollegor än den vanligaste kroppsskadan.

Att kombinera med annat

Många hovslagare bygger yrkeslivet i kombinationer.

  • Hovslageri + hästskötsel- eller stallverksamhet — särskilt vanligt hos dem som växer upp i hästmiljö.
  • Hovslageri + veterinärassisterande arbete eller hästdental — där man specialiserar sig kring hovhälsa och tandvård.
  • Hovslageri + mekanik eller smidesyrke — flera hovslagare har bakgrund som eller sidoinkomst från traditionellt smide.
  • Hovslageri + undervisning — lärarroller på hovslagarutbildningarna eller inom fortbildning.
  • Hovslageri + ryttarutbildning eller ridlärare — mindre vanligt men förekommer.

Kombinationerna används både för att minska den fysiska belastningen (en dag i veckan sittande inomhus räddar många kroppar) och för att bredda inkomsten under uppbyggnadstiden.

De kritiska yrkesfrågorna

Utöver kropp och ekonomi finns fyra frågor som avgör hur väl du kommer trivas i yrket över tid.

Att säga nej. Nej till kunder du inte hinner ta, nej till att skoa hästar du inte kan hantera säkert, nej till ägare som pressar dig till lösningar du inte tror på. Utan förmågan att säga nej blir du utbränd inom tre år.

Att hantera skadade hästar. Fång, allvarliga sprickor, hovböld, ortopedifall efter operation. Där arbetar du i team med veterinären och ibland med hjälpmedel du själv får uppfinna för det enskilda fallet. Vår guide om hälta hos häst beskriver hur veterinären närmar sig diagnosen — och hovslagaren är ofta den som verkställer behandlingen på hoven.

Konflikter mellan ägare, tränare och veterinär. Alla tre har åsikter om hästens beslag. De är inte alltid samma åsikt. Din yrkesroll ligger i att göra bedömningen på hoven — inte att förhandla mellan parternas viljor. Det kräver en trygghet i det egna yrkeskunnandet som byggs upp med åren.

Att lämna en kund. Ibland är samarbetet inte längre möjligt. Det kan vara ekonomiskt (kunden betalar inte), säkerhetsmässigt (hästen kan inte hanteras), eller etiskt (du blir ombedd att göra något du inte anser vara i hästens intresse). Att avsluta ett kundförhållande på ett professionellt sätt är en färdighet.

Karriärvägar

Vart du kan gå med några år i yrket:

  • Freelance-livet med egen kundstock i ett geografiskt område. Det som majoriteten gör och ofta trivs bäst med.
  • Anställning hos storstall — trav-, galopp-, ridsports- eller uppfödningsanläggning. Ger tryggare arbetstider men lägre timinkomst.
  • Specialisering inom traumaortopedi, tävlingsskoning, specialskoning för specifika raser (islandshäst, kallblod) eller sportgrenar (körsport, working equitation).
  • Undervisning — lärarroll på hovslagarutbildningarna eller inom fortbildning. Många växlar in på detta i senare delen av karriären när kroppen börjar kräva mildare belastning.
  • Konsulterande arbete för veterinärkliniker eller större stall — där du inte själv verkställer hela skoningen men bedömer, planerar och handleder.
  • Skribent, föreläsare, kursledare — den ekonomiska nedsidan är att det tar många år att bygga en sådan roll, men flera etablerade svenska hovslagare har gjort det till en betydande del av sin verksamhet.

Åldersutvecklingen är värd att vara ärlig kring. Få hovslagare arbetar heltid med full kundstock efter 60. De flesta växlar ner, går in i handledarroller eller specialiserar sig kring det mest lönsamma. Planera din karriär med den kunskapen från början.

Vanliga frågor

Kan man bli hovslagare utan hästbakgrund? Ja, men vägen är brantare. Utbildningarna tar in sökande utan tidigare erfarenhet, men de som lyckas har ofta byggt in sig i hästmiljön under utbildningstiden — jobb som hästskötare, praktik hos en aktiv hovslagare, arbete i stall. Utan den bakgrunden är risken stor att man inte klarar praktikkravet.

Hur många år tar det totalt? Yrkeshögskoleutbildningen är treårig. Räkna därefter med några år som anställd eller med handledning innan du är trygg nog att driva egen verksamhet med svårare fall — i praktiken 5–7 år från utbildningsstart till självständigt yrkesutövande.

Hur ser det ut för kvinnor i yrket? Yrket var länge nästan helt manligt, men andelen kvinnor har ökat tydligt och på utbildningarna är kvinnor i dag en stor del av eleverna. Fysiken är den avgörande frågan, inte kön. De som håller länge i yrket, oavsett kön, har lagt särskild vikt vid teknik, arbetsställning och styrketräning.

Vad tjänar man första året? Mindre än senare. Kundstocken är liten, restiderna till nya kunder obetalda och misstagen fler. Räkna inte med att bli välbetald förrän år tre.

Vilken utbildning väljer jag om jag inte vet var jag vill bo? Alla de treåriga utbildningarna leder till samma godkännande och gäller i hela landet. Många väljer utifrån var man vill etablera sig, eftersom LIA-perioderna ger kontakter som blir viktiga för kundstocken.

Är det bättre att starta som lärling hos en etablerad hovslagare? Historiskt var det den enda vägen. Idag är det svårt att bli godkänd utan formell utbildning, men lärlingstiden efter utbildning är fortfarande den viktigaste kompetensbyggaren. Kombinationen skola + handledare hos etablerad hovslagare är det bästa upplägget.

Hur jämför sig hovslagaryrket med andra hästyrken? Hovslagaren har friheten och timpriset, men också egenföretagarens osäkerhet och den fysiska belastningen. Vill du jämföra utbildningslängd, jourprofil och fysisk belastning sida vid sida med hästveterinär, ridlärare, hästskötare och hästtandvårdare — se yrkesvägvisaren. Har du redan bestämt dig för hantverkarspåret men vill förbereda gymnasievalet är naturbruksprogrammet med hästinriktning den mest direkta ingången.

Hovslageri är ett yrke där kunskapen, hantverket och kroppen ska räcka i decennier. Den som går in i det med öppna ögon — som förstår vad Jordbruksverkets godkännande innebär, som väljer utbildning medvetet, som bygger fysiken systematiskt och som har tänkt igenom både ekonomin och de svåra yrkesfrågorna — har goda chanser att bli en av de hovslagare som svenska hästägare 2026 desperat behöver.

Den som går in för att “arbeta med häst” i största allmänhet riskerar att lämna yrket inom några år. Hovslageri belönar den som är beredd att göra det till ett hantverkaryrke på riktigt, inte till en livsstil på deltid.

Har vi missat något du velat läsa om? Är du själv verksam hovslagare med perspektiv som borde stå med här? Hör av dig till redaktionen — vi uppdaterar guiden när nya frågor kommer in.

Källor