Beteskalkylator

Utgångspunkten är SVA:s riktvärde för djurtäthet: två till tre hästar per hektar åkermarksbete, och färre ju mer betet liknar naturbetesmark. Det motsvarar ungefär 3 300–5 000 m² per häst för en hel betessäsong. För naturbetesmark finns inget motsvarande riktvärde, så kalkylatorn räknar om via avkastningen: naturbetesmark ger enligt en litteraturgenomgång vid SLU 1 000–5 000 kg torrsubstans per hektar och säsong, åkermarksbete 6 000–7 000 kg. Ett normalt naturbete behöver alltså ungefär dubbla ytan och ett magert ungefär fyra gånger så stor yta — en grov uppskattning, inte ett mätvärde. Som jämförelse hade svenska hästhållare i genomsnitt omkring en hektar bete och rasthage per häst i Jordbruksverkets kartläggning av hästhållningen 2010.

Hästarnas hull är det bästa kvittot. HästSverige påpekar att en häst som håller sitt hull på bete är i balans med betets tillväxt; blir den fet är betet för rikt eller för stort för just den hästen, och magrar den av räcker betet inte till.

Rotationsbete är en av de viktigaste åtgärderna för att hålla hagen frisk över tid. Genom att stänga av en fålla efter varje betesomgång får gräset chansen att växa tillbaka och trampskador får läka. Det finns ingen fast regel för hur många dagar varje fålla ska betas eller vila — flytta när fållan är nedbetad och släpp tillbaka hästarna när gräset vuxit till igen. Fri tillgång till hela hagen hela sommaren låter bekvämt men leder ofta till selektiv betning — hästarna äter samma smakliga fläckar om och om igen, resten växer sig grovt och obetesbart, och i augusti är det bar jord där de tycker om att stå.

Fångrisken är verklig även på till synes oskyldigt sommarbete. Fruktan och socker, som gräset lagrar under kalla nätter och soliga dagar, toppar under vår och höst, och även friska hästar kan drabbas om introduktionen sker för snabbt. Kalkylatorn tar inte hänsyn till individuell fångkänslighet, EMS- eller PPID-diagnos eller hovstatus. Vid minsta tveksamhet: mulkorg, kortare tid på betet och kontakt med veterinär.

Ett tätt betestryck ökar också parasitsmittan. SVA rekommenderar mockning av hagarna minst två gånger i veckan, och en doktorsavhandling vid SLU om fosforläckage från hästhagar föreslår högst tre hästar per hektar.

Källor

• Minska parasitsmitta i hagarna – betesplanering och andra metoder — SVA
• Bete som enda näringskälla för häst under sommarhalvåret (kandidatarbete, 2013) — SLU
• Grovfoder viktigast — HästSverige (SLU)
• Planera hästens bete — HästSverige (SLU)
• Hästhållning i Sverige 2010 (rapport 2012:1) — Jordbruksverket
• Bra hästhagar läcker mindre — Länsstyrelsen Stockholm